Nu kan man verkligen säga att det börjar dra ihop sig! Det känns nästan som igår då vi stod i korridoren på Psyk och började smida planer inför det kommande projektarbetet. Då kändes termin 10 väldigt avlägsen, men tiden har ju en tendens att rulla på rätt snabbt och vips har 1,5 år flygit bort! När vi stod där på Psyk och drömde oss bort bland höga berg och höghöjdsmedicin, då hade vi ingen aning om hur mycket arbete som låg framför oss. Vi hade ingen susning om hur många mail vi skulle få skriva, hur många nätter vi skulle ligga sömnlösa för att budgeten har spruckit (igen!), och hur mycket vi skulle få tjata för att övertyga någon om att det vore en bra idé för dem att handleda oss/ ge oss pengar/ rådgiva oss i något kryptiskt ämne (typ statistik). Vi har slutat räkna hur många timmar vi lägger på projektet, svaret kommer ändå bara bli: för många! Med facit i hand hade vi säkert kunnat ta en enklare och kortare väg, men varför då? Det är ju utmaningar som är det roliga!
Nu är allt förarbete gjort: studiedesignen har ältats färdigt, frågeformulären är spikade och väskorna är packade med en väldigt udda blandning prylar. Det är inte varje dag man i samma ryggsäck stoppar underställ, bikini, pulsoxymeter, EKG-tolkningsboken och finklänning. Däremot tror och hoppas jag att vi kommer få användning för det mesta!
Så imorgon 11.25 lyfter planet från Landvetter. Via London och New York tar vi oss till Lima, Peru där vi landar tidigt onsdag morgon. Där ska vår blivande kollega och kompanjon José Luis (självfallet -vad skulle han annars heta?) plocka upp oss och sen kör vi! Äventyret kan börja!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar