Mellanlandning i Banda Aceh

Tillbaka i stan efter en vecka pa Pulau Weh! Efter flytten fran Lumba Lumba spenderade jag helgen pa en annan strand for att vidga vyerna nagot. Stranden var fin och jag hamnade pa ett valdigt lugnt stalle. Kanske lite val lugnt... Har mestadels tillbringat helgen i vattnet, i min hangmatta med en pocketbok eller vid en tallrik. Nagot man val iofs kan sta ut med en helg. Helt ensam pa stallet var jag forstas inte, igar at jag middag med en tysk kvinna som ar har och jobbar for FN. Hon hade spenderat ca 20 ar i Indonesien, men var inget fan av Aceh. Ska darfor bli roligt att se vad resten av landet har att erbjuda!

Imorse blev jag upplockad vid farjan av familjen jag bott hos och i eftermiddag ska jag traffa nagra av studenterna. Sedan ar det bye bye Aceh da jag ikvall tar jag nattbussen till Medan. Sedan planerar jag att fortsatta mot orangutangerna imorgon bitti!

Sista dagen pa Gapang Beach

Efter ett par dagars intensivt dykande och studerande pa Lumba Lumba Dive Center pa Gapang Beach sa har jag idag tagit en vilodag. Ganska skont att lata bli att stalla klockan och sova tills man vaknar... Gick ivag och lamnade in en pase klader for tvattning (prislapp: 25'000 rupiah, dvs ca en 20-lapp), kakade en sen frukost (min favorit: kaffe, fruktsallad plus en pannkaka med banan och choklad) och agnar mig nu at lite internetande. Tyvarr ar det inte tillatet att bada har pa stranden idag pga en arlig hyllning till havet da man enligt tradition ska lata havet vila for att det i gengald ska bjuda pa god fiskelycka. Jag sag nyss en tjej som stack ivag ut och snorklade, men jag tar det sakra fore det osakra med min karma... :)

Efter att jag fullfoljt min kurs i forrgar, sa hangde jag igar med pa en dyk-utflykt. Totalt var vi 10 betalande gaster och sakert nastan lika manga lokala guider/ divemasters. Jag blev ihopparad med en engelsman (man har alltid en "buddy" nar man dyker, ungefar som en repkamrat vid klattring), plus tva lokala divemasters. Vi gjorde ett dyk pa formiddagen da vi var nere pa 25 meters djup (mitt rekord!) (mamma: det var helt lugnt eftersom jag var under strikt uppsikt av kunniga guider) och simmade mitt i gigantiska fiskstim. Det kanns verkligen som man simmar omkring inuti ett akvarium fullt med fargglada fiskar och koraller. Vi sag aven bland annat blue spotted sting ray (kolla bilden) som jag tycker ar en fisk med valdigt roligt utseende!

Nar vi kom upp till ytan hade det borjat regna. Efter att alla dykare hade plockats upp i baten akte vi in till en strand och kakade lunch pa en restaurang dar. Efter lite vila (sa att kvavet hinner rensas ur kroppen) var det dags for nasta dyk. Den har gangen dok vi betydligt grundare, men istallet mottes vi av en stark strom. I borjan forsokte vi simma mot strommen, nagot som var extremt tungt. Istallet gav vi efter och bara flot med strommen. Ibland nar jag blev tvungen att vanta in min buddy var jag tvungen att halla i mig i nagon korall, for jag orkade inte halla emot strommen med egen kraft. Ett roligt dyk!

Kvallen spenderades i sallskap med andra backpackers, efter middag blev det fotboll. England hade ju en viktig match igar och det ar flera engelsman har pa stranden. Som tur var gick det ju vagen sa alla var nojda och glada!

Rapport fran dykaren

Jag sitter pa Gapang beach pa on Pulau Weh och hor vagorna sla mot stranden. Har precis avslutat min dyk-kurs och ar numera certifierad open water diver. Det innebar att jag (i teorin) far lov att tillsammans med en "buddy" dyka ner till 18 meters djup. I praktiken sa kanner jag mig inte riktigt redo att dra ivag nagonstans sjalv, det rekommenderas inte heller. Daremot kommer jag gora ett par dyk till, vilket kommer ske under tillsyn av nagon instruktur. Kanns tryggt! Aven om jag har lart mig mycket under de har dagarna, sa kanns allt langt ifran sjalvklart.

Vi har varit tre "studenter" under uppsyn av tva instruktorer. Jag har varit dykbuddy med en kille fran Malaysia och den tredje deltagaren var en tjej fran Singapore. Bada instruktorerna ar engelsman. Totalt har jag gjort tre dyk, varav tre ifran stranden och tva fran en bat. Vi har tranat pa diverse "skills" under vattnet, sasom att ta ut vatten fran masken, simma utan mask, anvanda luft fran sin kompis, simma upp till ytan utan luft mm mm. Forutom de har skillsen har vi kollat in en massa fisk, tex lion fish som ni ser pa bilden har intill. Har dessutom sett moranor, sting rays och mycket mer! Dessutom har det varit ganska mycket teori att plugga in via bocker och videos. Men for en timme sen gjorde vi det slutgiltiga skriftliga provet och blev godkanda alla tre! Ikvall ser jag darfor fram emot att lasa nagot annat an dykteori...

Finished!!

Oh yeah, nu har jag avslutat mitt sista skift pa sjukhuset! Tre veckor har forsvunnit snabbt och pa satt och vis kanns det trakigt att praktiken nu ar over. Samtidigt kanner jag mig nojd med veckorna pa sjukhuset och jag tycker att jag har fatt en bra uppfattning om hur Ob/Gyn fungerar har. Jag har lart mig massor om obstetrik (det fanns ju hur mycket som helst att lara eftersom jag inte kunde nagonting fran borjan), samt om hur sjukvard och lakarutbildning fungerar i Indonesien. Manga saker ar annorlunda, men det finns forstas likheter ocksa.

Nu ar det dags att fortsatta aventyret pa andra platser. Pa sondag aker jag tillbaka till Pulau Weh for att ta dykcert. Skulle tippa pa att jag stannar pa on cirka en vecka. Sedan aker jag mot Medan for att ta mig till ett naturreservat dar jag ska leta efter orangutanger! Sedan tar jag flyget till Jakarta dar jag moter Henrik! Hurra! Idag har jag kopt flygbiljetter till Bali, dar vi paborjar var gemensamma resa.

Trots att jag ar mycket nojd med mina veckor i Banda Aceh, sa tror jag anda att det kommer bli skont att komma till stallen dar jag inte sticker ut lika mycket som jag gor har. Har kanner jag mig ofta som den enda personen med vit hudfarg, vilket gor att jag far extremt mycket uppmarksamhet. Det ar forstas oftast roligt, men ibland blir det for mycket av det goda... Sa, det blir nog skont med lite forandring tror jag!

Borta ar den fria viljan

Idag har mitt talamod provats fler ganger an vanligt. Jag blir helt tokig av att behova vanta, vanta och vanta och vanta.... och- vanta! Speciellt nar man maste gora detta vantande pa ett speciellt stalle, sa att jag trots franvaro av uppgifter inte hinner ata lunch. Sa sjukt ineffektivit! Mestadels har jag alltsa vantat pa olika saker/personer/salar idag, samt sprungit mellan operationer da den fragvisa overlakaren fran forra veckan (som nu helt plotsligt ar valdigt fortjust i mig och kallar mig "Maria- the nice student from Sweden!" Jag har ingen aning om vad som hande, men efter min redovisning forra veckan ar han som en helt annan person mot mig.) prompt ville att jag skulle titta pa honom nar han opererade. Jag tror han ville visa vad han gick for. Och nog var han skicklig alltid, och riktigt snabb ocksa.

Nar jag avslutat mitt skift fick jag en inbjudan (inte som en forfragan, utan som ett pastaende) av en av anestesilakarana. Han ville att jag skulle folja med honom hem for att traffa en familjemedlem som bott lange i Sverige. Jag hade inte sa mycket att valja pa, utan fick (efter att ha vantat en timme) folja med honom. Nar vi val kom ivag var det trevligt. Vi traffade hans familj/vanner (de verkar inte gora sa stor skillnad pa de tva forhallandena har), drack kaffe och pratade om Acehs historia- som har varit ganska blodig. Nar vi var pa vag hem forsokte jag tacka nej till middag, nagot som inte godtogs. Ibland kanns som att jag inte har nagon fri vilja langre!

Nasta vecka har jag iallafall fatt ledigt! Da blir det andra bullar minsann, dvs lite mer semesterliknande aktiviteter. Det ska bli riktigt skont!

MBA- Married By Accident

Tillbaka i stan. Tillbaka pa sjukhuset. Har faktiskt haft tva riktigt bra och givande dagar som start pa veckan! Igar var jag med pa tva "vanliga" forlossningar och idag var jag med pa tre kejsarsnitt, varav jag fick assistera pa tva stycken! De hade sakert klarat sig bra utan mig, men idag gjorde de inte det. Lakarna ar skickliga och kan sina grejer, jag tror den storsta skillnaden mot sjukvarden i Sverige ar 1. bristen pa pengar- som gor att de inte kan anvanda de lakemedel eller den utrusning de vill, helt enkelt for att det ar for dyrt och 2. patientkontakten- jag tycker att de flesta anstallda pa sjukhuset skulle behova ga en kurs i professionell utveckling och patientbemotande. Jag upplever det som respektlost mot patienten att alla har pa sina privata mobiltelefoner (och svarar om det ringer/ kommer sms) under operation/ pagaende forlossning/ vilken patientkonsultation som helst. Dessutom drar man sig inte for att prata patienten over huvudet, eller att medan man syr ihop en kvinna efter forlossning slanga ur sig att: "Kanner du till hennes fall?! MBA! (dvs graviditet innan brollop)" eller "Low education!!". Dessutom ar sjukhuset valdigt hierarkiskt uppbyggt; som lakare kan man komma och ga som man vill, samt behandla folk lite som man behagar. Jag blir daremot val bemott av alla, jag skulle gissa att det beror pa min hudfarg...

Naja. Det ar forstas inte riktigt sa hemskt som det later. Systemet ar tillrackligt valfungerande for att jag sjalv skulle kunna tanka mig att fa vard har om jag blir sjuk. Med detta sagt kvarstar dock faktum att flygplan harifran till Penang i Malaysia kan besta till halften av passagerare som reser for att fa sjukvard i Malaysia istallet for i Banda Aceh.

Nya perspektiv

I helgen har jag utforskat varlden under havsytan! Wow, vilken grej! Pa bilden har intill kan ni se ett oandligt antal olika fiskar, koraller samt en stor skoldpadda! Djur- och naturlivet under ytan ar verkligen rikt!

I fredags nar jag var klar pa sjukhuset (vilket for ovrigt var en intressant dag da en 12-arig flicka med en ovarietumor stor som en rugbyboll opererades) sa tog jag mig ut till hamnen for att ta en bat till Pulau Weh. Val framme tog jag en "becat"- dvs typ motorcykeltaxi till stranden Gapang. Bara resan dit var en upplevelse! Mitt i vagen sprang kossor, getter och apor! Framme i Gapang lyxade jag och slog till pa en egen bungalow! Efter lite snorkling och middag somnade jag tidigt. Pa lordag morgon hade jag bokat ett introduktionsdyk tillsammans med en instruktor. Man kan val saga som sa att jag blev biten... Det var fantastiskt att simma omkring och andas under havsytan, plus att vi sag massor av olika fiskar bland annat blackfisk, sting ray, lionfish, moranor, anemoner mm mm mm. Riktigt haftigt! Nar jag pa eftermiddagen var ute och snorklade i viken framfor stranden stotte jag pa en skoldpadda! Dessutom traffade jag pa en del andra vasterlanningar, det var skont att inte vara ensam om att sticka ut for en gangs skull...

Sammantaget sa var detta en grym helg! Funderar pa att aka tillbaka till Gapang om nagon vecka for att gora resterande delar av dykningskursen sa att jag far ett certifikat och kan kolla in lite mer grejer utanfor den narmsta viken...

Fran botten till toppen!

Gardagen pa sjukhuset var till storsta delen en besvikelse da den mestadels gick ut pa att vanta, svara pa fragor och lyssna pa redovisningar (pa indonesiska). Fick dessutom en angenama uppgiften att forbereda en power point-presentation till idag, jag var forstas otroligt tacksam!

Hur som helst, dagen borjade som vanligt med att jag satt och vantade i kandidatrummet, idag nastan i tva timmar! Sen blev det action da en kvinna som redan var i andra stadiet av en forlossning kom in. Hennes forlossning verkade gora otroligt ont och efterat nar hon behovde sys ihop lite sa blev jag lite yr och kande mig svimfardig. Blev tvungen att satta mig ner en stund. Sen gick jag och kollade pa den lilla bebisen istallet, den var inte lika yrselframkallande..

Efter forlossningen var det dags for mig och en tjej vid namn Eka att redovisa om den normala forlossningen. Det gick faktiskt bra och overlakaren var till och med schysst! Jag ar mycket forvanad! Det kanns valdigt skont att det gick bra och att han inte forsokte satta dit oss, sa som han har gjort tidigare i veckan... Nojda med oss sjalva smet vi ivag fran sjukhuset efter redovisningen och planerar ett besok pa stranden i eftermiddag! Fran bott till topp!

Vad hande med overlakaren?

Ytterligare en dag pa forlossningen: idag var det en bebis som hittade ut den vanliga vagen. I ovrigt sa har jag haft laxforhor tva ganger (tva olika obstetrik-lakare pa forlossningen), valdigt kul eftersom att jag inte kan nagonting om ob/gyn och det ar minst 20 pers som kollar pa medan man blir utfragad. Det ar vissa av lakarna har som har en del sadistiska drag tycker jag... Speciellt en av dem som riktade alla sina fragor till mig: de andra 20 kandidaterna fragade han inte nagonting! Daremot rakade han faktiskt fraga en grej (hur stor andel av forlossningarna i Sverige som sker med kejsarsnitt: 20-30%) som jag rakade ha last igar och lagt pa minnet. HaHA! Annars forsoker jag att inte ta det personligt och forsvarar mig med att jag faktiskt inte har last kursen hemma sa det ar okej att jag inte kan sa mycket.

Oftast ar jag pa sjukhuset mellan 8 och 14. Nar klockan borjar narma sig ett- halv tva sticker jag oftast ivag med nagon ny bekantskap och kakar lunch pa nagon av stadens otaliga restauranger. Det finns aven manga stallen att ata pa i narheten av sjukhuset, sa man maste inte alltid ta sig in till stan. Det ar faktiskt en hel del dotid pa sjukhuset och ni som kanner mig val vet ju vad jag tycker om sant... Vi far se hur det utvecklar sig!

Action pa forlossningen

Forsokte fa lite bildmaterial till bloggen, men ingen lycka dar tyvarr. Far bli vid nagon annan dator en annan gang. Ni far anvanda er fantasti sa lange!

Igar blev som sagt den planerade rundturen i stan installd pga regn. Fick sms fran en kille jag aldrig traffat (en fd ordforande i indonesiska IFMSA) att han ville traffas. Eftersom jag var ratt uttrakad efter ett par timmar inomhus sa tackade jag ja. Blev upplockad och vi akte ivag och drack kaffe pa hypade Solong Coffee- mycket bra kaffe, kopte med mig ett halvkilo hem sa den som vill ar bjuden pa en kopp i host! Hur som helst, den har killen var inte tillrackligt rolig for att jag ska hitta pa nagra fler aventyr med honom, aven om han hade en del planer for oss.

Efter att ha gjort en av obstetrik-lakarna fornarmad idag (jag hittade inte hans kontor imorse och kunde darfor inte ga dit och halsa pa honom innan jag gick till avdelningen), sa korde jag igang pa forlossningen. Fick direkt lara mig "Leopold palpation"- hur de kanner pa kvinnans mage for att uppskatta bebisens storlek, position, presentation och om den ar nere i backenet annu. Just den har bebisen lag upp och ner (alltsa rumpan nedat), vilket ar en indikation for kejsarsnitt. Sa, vi dorg upp pa Operasi och snittade upp buk och livmoder, och sa stack lakaren ner sin hand i kvinnans mage och fick tag pa ett litet blatt ben. Nar hon drog i benet foljde en liten rumpa, ryggen, ytterligare ett ben och sa armar och huvud med ut. Bebisen skrek till och alla var nojda och glada. Ett fint ogonblick!

Idag nar jag slutade pa sjukhuset sa hade jag bestamt mig for att utforska stan pa egen hand. Tog en "becat" (en motorcykel med sidovagn) in till stan, kostar 10000 rupiah, dvs ca tio spann. Kollade in den stora fina mosken, handlade lite grejer och kollade upp ett foretag som heter Aceh Adventure som anordnar cykelturer har omkring. Traffade dar en hollandsk kille och en tysk tjej: skont att traffa nagon som forstar mig lite battre an de flesta locals har, samt skont att snacka med nagon vars engelska faktiskt ar battre an min!

Valkomstfest och brollop

Igar fick jag chansen att hanga med paret som jag bor hos pa brollop- sjalvklart ville jag se ett indonesiskt brollop! Tydligen sker sjalva brollopsceremonin tillsammans med den narmsta familjen och senare under dagen anlander gasterna. Brudparet sitter da utspokade i praliga traditionella drakter langst fram pa ett podium dit alla gar fram for att gratulera dem. Sedan gar man och tar sig en tallrik och plockar pa mat fran en buffe. Framfor brudparet star massor med stolar sa att gasterna kan sitta dar och ata och betrakta brudparet. Allt detta sker till en skralande falsksjungande indones. Mycket intressant att se, men jag fick dessvarre inga bra ideer till mitt eget brollop...

Igar var det ocksa valkomstfest for mig: jag och ganget (dvs en bunt indonesiska lakarstudenter) drog ivag till en fiskrestaurang utanfor stan. Mycket gott, det verkar finns gott om bra fisk och skaldjur har!

Imorse var jag och simmade tillsammans med sonen i huset (7 ar) och en slakting till familjen. Skont att fa lite motion! Dagens plan var att bli guidad av studenterna runt stan, men sedan igar kvall oser regnet ner och da kan de tydligen inte ga ut. Hoppas darfor att det snart slutar regna!

En vecka har gatt!

Nyinflyttad i dekanusens hus. Har fatt ett eget rum med ett glasskap fyllt av prydnadsleksaker. Har annu inte traffat dekanusen, utan bara hans fru samt deras hushallerska. Har bor avenderas son pa 7 ar. Fordelen ar att jag nu kan ga till sjukhuset, samt har mycket narmre in till stan. Hoppas att det innebar lite storre frihet for min del...

Har nu klarat av min forsta vecka pa sjukhuset RSUD Dr. Zaionel Abidin. Har varvat avdelningsarbete med poliklinik, och det har for det mesta varit bra. Dock blir det ganska manga timmar varje dag da man bara sitter av tid for att man sitter och vantar pa en lakare som tycks kunna dyka upp narhelst han/hon (oftast han) behagar. Tycker iallfall att jag lar mig lite grann, bade studenter och vissa av lakarna ar hjalpsamma och forklarar for mig pa engelska. Nasta vecka ska jag vara pa forlossningen, veckan darefter pa operation. Sa nu hoppas jag pa lite mer action!

I ovrigt har jag inte varit runt i Aceh sarskilt mycket, forutom att jag har besokt ett antal schyssta restauranger (och kakat en massa god mat). Har lart mig att ata med handerna, eftersom det tydligen ar "more delicious". Aceh ar ocksa kant for sitt goda kaffe, varfor det har slunkit ner ett par koppar sant ocksa. Eftersom de inte dricker nagon alkohol har, blir det oftast juice till maten. Riktigt god fruktjuice kan jag lova, gjord pa riktig frukt- mums!

Ikvall ska det tydligen bli valkomstfest for mig och imorgon hoppas jag pa att fa en liten rundvisning i Banda Acehs omgivningar. Mentaliteten har ar lite som i Sydamerika; manana! Hittills har inte en enda indones passat en tid som vi har avtalat- sa att de var 2 timmar sena att hamta mig pa flygplatsen var bara en forsmak...

Update

Antligen internet, antligen lite kontakt med Sverige! Borjade kanna mig lite val isolerad har i Banda Aceh... Har inte fatt tag pa internet, har haft problem med mobilen och har kant mig lite val ensam och langt borta ibland. Men nu sa!

Sa. Var ska jag borja? Jag har hamnat i en liten indonesisk stad som heter Banda Aceh. Valdigt strikt musmlimskt och alla kvinnor bar sloja, minareterna tjuter flera ganger dagligen och ingen glommer att be sina boner 5 ganger om dagen. Folk ar otroligt vanliga och hjalpsamma, jag blir omhandertagen som om jag vore ett litet barn: slapps fran en hand till en annan.

Just nu bor jag hemma hos en lakarstudent: hon bor tillsammans med diverse slaktingar i ett stort hus utanfor stan (fraga mig inte var nanstans- har inte en aning). Jag har fatt ett eget sovrum och badrum. Badrummet bestar av ett stenkar med plastskopa dar man "duschar" och bredvid toaletten (faktiskt en vanlig vasterlandsk) hanger en duschslang- eftersom det inte finns nagot toapapper.

Varje morgon ar det nagon som kommer och plockar upp mig och skjutsar mig till sjukhuset. Dar ar jag pa morgonen med pa ronden (en lakare och typ 20 kandidater) pa en avdelning dar man hejvilt blandat nyforlosta kvinnor, gyncancer och gravida. Efter ronden gar jag till Polikliniken dar jag mestadels har varit med pa ultraljudsundersokningar. Just US-utrustningen ar toppmodern, men annars ar sjukhuset ar pa manga satt annorlunda mot Sahlgrenska kan man saga... Kandidaterna springer arenden at lakarna (som att kopa lunch eller hamta mobilladdare) och proteinuri kollas genom att koka urin i provror over ett stearinljus. Jag har hamnat i ett mellanland mellan lakare och studenter: igar blev jag hembjuden till en av lakarna och idag bjod nagra studenter mig pa lunch. Overhuvud taget blir jag bjuden av alla hela tiden: har hittills endast spenderat 50kr pa ett telefonkort.

Hittills har tillvaron mest bestatt av att hanga pa sjukhuset och att hanga med de indonesiska studenterna pa diverse restauranger och cafeer. Alla ar otroligt snalla och intresserade av mig och Sverige och jag blir bombarderad med fragor om allt mellan himmel och jord. Jag far trana pa att slappa pa mitt kontrollbehov (for jag forstar helt enkelt for lite) och att inte ha 20 saker pa gang hela tiden. Kanske kan vara nyttigt.

For ovrigt ar det skitvarmt (och tank da pa lyckan att fa ga runt inomhus i en tjock lakarrock), jag ar svettig dygnet runt och ar allmant forvirrad. Det verkar som att jag ska flytta till "Dean"s hus pa fredag, det ar narmre sjukhuset sa da kanske jag far lite mer frihet och inte behover vara beroende av skjuts hela tiden. Hoppas ocksa pa att komma ivag fran stan i helgen och se mig omkring. Vi far se hur det utvecklar sig. Aterkommer forhoppningsvis snart!