En vecka har gatt!

Nyinflyttad i dekanusens hus. Har fatt ett eget rum med ett glasskap fyllt av prydnadsleksaker. Har annu inte traffat dekanusen, utan bara hans fru samt deras hushallerska. Har bor avenderas son pa 7 ar. Fordelen ar att jag nu kan ga till sjukhuset, samt har mycket narmre in till stan. Hoppas att det innebar lite storre frihet for min del...

Har nu klarat av min forsta vecka pa sjukhuset RSUD Dr. Zaionel Abidin. Har varvat avdelningsarbete med poliklinik, och det har for det mesta varit bra. Dock blir det ganska manga timmar varje dag da man bara sitter av tid for att man sitter och vantar pa en lakare som tycks kunna dyka upp narhelst han/hon (oftast han) behagar. Tycker iallfall att jag lar mig lite grann, bade studenter och vissa av lakarna ar hjalpsamma och forklarar for mig pa engelska. Nasta vecka ska jag vara pa forlossningen, veckan darefter pa operation. Sa nu hoppas jag pa lite mer action!

I ovrigt har jag inte varit runt i Aceh sarskilt mycket, forutom att jag har besokt ett antal schyssta restauranger (och kakat en massa god mat). Har lart mig att ata med handerna, eftersom det tydligen ar "more delicious". Aceh ar ocksa kant for sitt goda kaffe, varfor det har slunkit ner ett par koppar sant ocksa. Eftersom de inte dricker nagon alkohol har, blir det oftast juice till maten. Riktigt god fruktjuice kan jag lova, gjord pa riktig frukt- mums!

Ikvall ska det tydligen bli valkomstfest for mig och imorgon hoppas jag pa att fa en liten rundvisning i Banda Acehs omgivningar. Mentaliteten har ar lite som i Sydamerika; manana! Hittills har inte en enda indones passat en tid som vi har avtalat- sa att de var 2 timmar sena att hamta mig pa flygplatsen var bara en forsmak...