Snö och sol

Det gnälls faktiskt en hel del över de decimetrar med snö som vi fått under helgen. Men vi ser på saken från ett annat håll och passar istället på att ta till vara på snön som har kommit. Igår pulsade vi runt Änggårdsberget och idag åkte vi längdskidor på Öjersjö golfbana. Efter att ha skottat fram vår parkeringsplats drog vi iväg till golfbanan, vilket visade sig vara perfekt tajming! Vi fick flåsa runt i strålande solsken! Tyvärr hade gubbarna inte hunnit spåra, så det var lite sladdrigt och stavarna sjönk ner ett par decimeter när man stakade. Men vad gör väl det? Desto bättre träning för oss, det tackar vi för!





















Henrik 'Tappen' Karlsson

Snöpulsning!

Snön vräker ner över Västra Götaland och SMHI har utfärdat klass II-varning. För oss innebar detta att vi inte ville ut och köra bil idag, därav varken skidåkning eller klättring. Istället drog vi på oss våra ice-bugs och stack ut i snöfallet och pulsade! Vi sprang mot Änggårdsberget där vi pulsade fram i 2-3 dm nysnö, riktigt jobbigt! Hittade muskler jag aldrig annars känner av när jag springer; det brände i gluteus medius (på sidan av höften) och nere vid fotlederna. Gissar att det beror på att man halkar runt mer än vanligt. Tror att det är bra och stärkande träning.

När vi väl var på väg hem från Änggårdsberget upptäckte vi vad som är jobbigare än 2-3 dm nysnö: nämligen att springa i en plogvall. Vi blev båda två tvungna att stanna emellanåt och hämta andan och vila benen; det var som att springa på en tjockmatta. Även om vi var tveksamma i plogvallen så tog vi oss tillsist hela vägen hem. Hemma blev det lite styrketräning innan dusch och sedan keso med mango. Mums!

Nu börjar hårdträningen! Målet är två timmars fysisk aktivitet per dag, allt för att bli så bra som jag kan bli. Det kommer att behövas om man säger så...

Helg med vårkänsla

Helgen har varit (och är) mycket bra, trots att den kanske inte har varit särskilt helgig. Efter sista dagen på medicinavd. 238 för den här gången blev det afterwork på In Contro (Gothia Towers) med ett ganska stort gäng kursare. Tillsammans med ölen kom lite köttsoppa och jag slapp därmed laga middag! Efter två öl siktade jag på soffan hemma på Höjden, skulle nämligen upp tidigt dagen efter för att gå jour på akuten.

Mitt och Emelies pass på akuten började lugnt; inga patienter och vi fick oss varsin kopp kaffe. Lugnet varade i ca en kvart; sen var det full rulle resten av dagen och vi hade varken tid att gå på toa eller käka lunch. Men vad gjorde väl det- vi stortrivdes i händelsernas centrum! Vi fick träffa en salig blandning av patienter som behövde hjälp med allt från trötthet till andnöd till hjärnblödning. Vi fick diktera akutanteckningar, göra ultraljud av hjärta, vara med på CT-hjärna och samtal med anhöriga. Mycket intressant och lärorikt! När vårat skift var slut fick bakjouren nästan tvinga oss att gå därifrån. Vi var lite besvikna över att behöva gå hem, men längtar redan till vårt nästa pass som vi har redan på fredagkväll!

Lördagkvällen inledde jag med ett lugnt löppass på en knapp timme. Lagade Flygande Jakob till middag och slumrade sedan till i soffan innan klockan slagit 21. Gissar att tär mer på krafterna än man tror att vara på helspänn på sjukhuset hela dagarna!

Idag blev det lite sovmorgon, stor frukost med GP och sedan ett långpass löpning! Tog en långsväng ut till Saltholmen och njöt av solen (som faktiskt värmer nu!), fågelkvitter och enstaka partier med barmark. Det känns som våren är på väg nu! Ikväll blir det ett pass Funktionell Träning på Fysiken tillsammans med några kompisar. Passet instrueras av en kursare till oss så det blir roligt! Sist men inte minst väntar jag även hem Henrik ikväll!

Träningsvärken from Hell...

...har angripit Gluttan (fantastiskt roligt smeknamn för stora rumpmuskeln, dvs m. gluteus maximus som lyser rött på bilden intill)! Hängde med Emelie till Fysiken igår och efter ett, för min del, tafatt deltagande i Aerobic Dans satte vi respekt i våra medmotionärer när det var dags för KraftTag! Detta entuasiastiska tyngdlyftande har vi båda känt av idag; bäst med en vilodag idag alltså. Istället passar jag på att känna mig duktig genom att repetera EKG-tolkning och läsa på mina patienter lite extra. Förhoppningsvis blir det även någon slags matlagning kvällen till ära.

Veckan inleddes faktiskt med ett löppass tillsammans med Henrik som var på kortvisit på Höjden; ett knappt dygn hann vara hemma innan han återigen packade väskan och drog iväg. Denna gång mot fjällen. Det verkar vara ett hårt liv det där... tacka vet jag artärpunktioner, ledundersökningar och jourtjänstgöring på akuten! Tur att någon i den här familjen gör lite nytta.

Kokoo girl

Efter en träningsmässigt innehållslös vecka har jag idag gjort nypremiär på längdskidorna! Åkte iväg till Öijersjö golfbana och körde tre varv, precis som senast. Hittade en skylt som visade att varvet var 6,8 km, vilket innebär att jag skrapat ihop precis drygt två mil idag, känns bra!

Den senaste veckan har spenderats på en medicinavdelning på Mölndals Sjukhus. Där drillas vi kandidater i hjärt- och lungauskultationer, inskrivningar och dikteringar. Det känns lite ovant att diktera och i början får man lite scenskräck. Dock är det ju ett onödigt ont, så det är bara att bita i det sura äpplet och köra på. Inte så farligt när man väl är igång.

I helgen är jag gräsänka då Henrik roar sig i Budapest. Dock höll han på att missa resan då han åkte ut till Landvetter flygplats istället för Göteborg City Airport där hans plan befann sig... Nu är han hur som helst på plats i Ungern och jag ska ikväll ut med några kompisar på Nef för att lyssna på Jaqee, tror det blir grymt!

Västgötaloppet, 43 km

Efter två dagars vila var det igår morse äntligen dags att och styra kosan mot Ulricehamn och Västgötaloppet! Henriks kusin Anders kom ner till oss redan i lördags och vi laddade tillsammans under lördagkvällen med vietnamesiska vårrullar och bärpaj. Mums!

När vi vaknade igår visade termometern på ganska många minusgrader och när vi svängde in på parkeringen vid Lassalyckans friluftsområde i Ulricehamn hade kvicksilvret krypit ner mot närmre 20 minus. Minusgrader plus lite vind och snöfall gjorde att vi klädde på oss lite mer än vanligt, något som vi inte ångrade under loppets gång.

Klockan 11 small startskottet och det var bara att ge sig iväg! Eller? Precis som i Vasan blev det smockfullt i starten och det gick inte undan precis. Det dröjde nog uppemot 10-15 kilometers åkning innan man helt kunde köra i sitt eget tempo. Trots lågt tempo tyckte jag att jag kände mig sliten framför allt i axlar redan efter ett par kilometer. Kan ha haft något att göra med att jag hade det lite bakhalt. Däremot kunde jag inte klaga på mitt glid och det jag missade i uppförsbackar tog jag igen nedförs och vid stakning. Den första milen gick nästan på en hel timme, inte bara för att det var trångt, jag tappade tempot och slöade till lite. Efter en mil vaknade jag dock till och satte fart.

Banan var mer kuperad än vad vi väntat oss; det var mycket upp och ner och många tvära svängar i skogen. En relativt lång bit av banan gick också över en golfbana; där blev det ganska kyligt i blåsten. Första varvet, som mätte 23km, gick lite segt för min del och när jag kom in för varvning hörde jag att jag hade täten precis bakom mig. Som tur var slapp jag bli varvad! Varv nummer två flöt på bra, jag hade inga större svackor utan kämpade bara på. Kände att jag hade mycket krafter kvar, antagligen pga att jag åkt så långsamt i början. De sista kilometrarna la jag in en ordentlig spurt, härligt att ha så pass mycket energi kvar!

För min del stannade klockan på 3 timmar och 43 min; killarna var cirka en halvtimme snabbare. Henrik spöade kusin Anders med drygt fyra minuter, så de var riktigt jämna! När vi satte oss i bilen för att åka tillbaka till Göteborg var vi alla tre nöjda med dagens insatser och kan definitivt tänka oss en repris något år!