Update

Antligen internet, antligen lite kontakt med Sverige! Borjade kanna mig lite val isolerad har i Banda Aceh... Har inte fatt tag pa internet, har haft problem med mobilen och har kant mig lite val ensam och langt borta ibland. Men nu sa!

Sa. Var ska jag borja? Jag har hamnat i en liten indonesisk stad som heter Banda Aceh. Valdigt strikt musmlimskt och alla kvinnor bar sloja, minareterna tjuter flera ganger dagligen och ingen glommer att be sina boner 5 ganger om dagen. Folk ar otroligt vanliga och hjalpsamma, jag blir omhandertagen som om jag vore ett litet barn: slapps fran en hand till en annan.

Just nu bor jag hemma hos en lakarstudent: hon bor tillsammans med diverse slaktingar i ett stort hus utanfor stan (fraga mig inte var nanstans- har inte en aning). Jag har fatt ett eget sovrum och badrum. Badrummet bestar av ett stenkar med plastskopa dar man "duschar" och bredvid toaletten (faktiskt en vanlig vasterlandsk) hanger en duschslang- eftersom det inte finns nagot toapapper.

Varje morgon ar det nagon som kommer och plockar upp mig och skjutsar mig till sjukhuset. Dar ar jag pa morgonen med pa ronden (en lakare och typ 20 kandidater) pa en avdelning dar man hejvilt blandat nyforlosta kvinnor, gyncancer och gravida. Efter ronden gar jag till Polikliniken dar jag mestadels har varit med pa ultraljudsundersokningar. Just US-utrustningen ar toppmodern, men annars ar sjukhuset ar pa manga satt annorlunda mot Sahlgrenska kan man saga... Kandidaterna springer arenden at lakarna (som att kopa lunch eller hamta mobilladdare) och proteinuri kollas genom att koka urin i provror over ett stearinljus. Jag har hamnat i ett mellanland mellan lakare och studenter: igar blev jag hembjuden till en av lakarna och idag bjod nagra studenter mig pa lunch. Overhuvud taget blir jag bjuden av alla hela tiden: har hittills endast spenderat 50kr pa ett telefonkort.

Hittills har tillvaron mest bestatt av att hanga pa sjukhuset och att hanga med de indonesiska studenterna pa diverse restauranger och cafeer. Alla ar otroligt snalla och intresserade av mig och Sverige och jag blir bombarderad med fragor om allt mellan himmel och jord. Jag far trana pa att slappa pa mitt kontrollbehov (for jag forstar helt enkelt for lite) och att inte ha 20 saker pa gang hela tiden. Kanske kan vara nyttigt.

For ovrigt ar det skitvarmt (och tank da pa lyckan att fa ga runt inomhus i en tjock lakarrock), jag ar svettig dygnet runt och ar allmant forvirrad. Det verkar som att jag ska flytta till "Dean"s hus pa fredag, det ar narmre sjukhuset sa da kanske jag far lite mer frihet och inte behover vara beroende av skjuts hela tiden. Hoppas ocksa pa att komma ivag fran stan i helgen och se mig omkring. Vi far se hur det utvecklar sig. Aterkommer forhoppningsvis snart!